Efter onsdagens arbetspass stressade jag hem och hoppade i en finklänning. Middag på golfklubb i Nueva Andalucía väntade. Sandra och hennes pojkvän Jesper hämtade upp mig i en riktigt härlig porsche med nedfällt tak. Till och med jag, som inte har intresse för bilar, blev lite imponerad av den snabba accelerationen som påminde om trycket när man startar en berg- och dalbana. En timme senare var vi framme med hår som stod åt alla håll. En värdig start på min minisemester i Marbella.
Under dagarna har vi hängt mycket på golfklubben där familjen spelar. Palmer, apelsinträd och fantastisk grönska utgör ett väldigt mysigt område där även de som inte spelar(jag och Sandra) kan njuta av miljön. Vi såg på när grabbarna slog ett par hål, och körde runt i en egen golfbil. Med en påse godis och solsken blev det en riktigt mysig stund.
I mina guideböcker har jag snabbt läst igenom styckena om golf längs solkusten, men lika snabbt glömt bort vad jag läst. Men är det något som är sant är det att det finns massvis med golfbanor i denna del av Spanien, och i detta område är de riktigt fina.
Jag måste säga att min syn på golf har luckrats upp lite. Det verkar inte längre vara lika långtråkigt och segt. Får man spela i strålande sol i dessa härliga miljöer förstår jag att man njuter. Jag kan tänka mig att det är ett trevligt sätt att umgås på, i alla fall för de som faktiskt har talang nog att träffa bollen.
Puerto Banús är beskrivet som den lyxigaste av alla hamnar längs denna kust. Här ska yachterna ligga uppradade och skryta med vattenskotrar och helikopterplattor på taket. Jag måste dock erkänna att jag inte blev så tagen av flärden. Jag hade förväntat mig mer! Men visst är det i en annan klass än Torremolinos strandpromenad. Här är souvenirbutikerna utbytta mot Dolce & Gabbana, Michael Kors och Tom Ford. De största båtarna är imponerande, likaså bilarna som står parkerade längs hamnen. För att ens komma så långt med sin bil behöver man ett speciellt hamnkort, och bara det höjer ju exklusivitetskänslan. Men även här finner man gatuförsäljarna som försöker sälja på oss sina färgglada solglasögon, och ju längre bort man promenerar desto mindre blir båtarna i hamnen. Inte heller ser jag några gamla gubbar med unga flickvänner. Vart har jag egentligen fått mina falska föreställningar ifrån? Summan av intrycken är ändå att det är en mysig hamn. Det är alltid mysigt att strosa längs hamnar i solskenet. Här kan man göra det med en dyr och fantastiskt god Häagen Dazs-glass i handen.
Vi hann också med ett besök på marknaden i San Pedro, som är bra mycket bättre än den i Torremolinos. Dessutom blev det en omgång paddletennis (på mindre plan där bollen även får studsa mot väggen), lite stek i solen och så fick sig hamnen en omgång nattetid. Det var väldigt mysigt och intressant att få se hur golflivet här ser ut, som ju älskas av så många skandinaver. Däremot hann jag inte upptäcka själva Marbella, så det får bli en tur tillbaka någon annan ledig dag under sommaren.
