Kaosveckan

Kaosveckan blir nog namnet på denna vecka. Det är väldigt normalt att en väska eller två inte kommer fram till destinationen. Det händer då och då, ska ni veta. Men det är inte normalt att 70 resväskor inte kommer med ett direktflyg. Med vårt lilla passagerarantal på 50 personer saknade vi 24 väskor på flyget från Arlanda. Så ni kan ju tänka er hur överrumplade vi blivit av frågor, skrik och uppgivna gäster. I söndags natt landade de och mina stackars kollegor på flygplatsen fick höra både det ena och det andra. Jag mötte gästerna först på måndag morgon. Det jobbigaste i situationer som denna är att gästerna vill ha svar, på när, varför och var, men vi guider känner oss lika hjälplösa som gästerna. När vi ringer och försöker få information är det ingen som svarar i telefonen, eller så vet de inte, eller så får vi information som efter en timme bytts till något helt annat. Man kan aldrig riktigt lita på den informationen man får så allt vi säger till gästerna måste vi avsluta med “vi kan inte lova något, men detta är den aktuella uppdateringen från flygplatsen”. Och då blir gästerna så upprörda och frågar “men varför kan ni inte säga garanterat?? När vet vi när väskorna kommer??” Och vi kan bara rycka på axlarna, rynka på ögonbrynen och beklaga. Det är verkligen en hopplöst hjälplös situation. Allting sker i så långt led. Bagaget ska lokaliseras, skickas till rätt flygplats(om det ens finns plats på det på ett flyg som går i rimlig tid), och tas till hotellet. Jag tycker så synd om dem, för det är jättejobbigt för barnfamiljer att behöva slösa tid på att åka staden runt och hitta blöjor, nappar och mediciner. Det är verkligen frustrerande att inte kunna göra mer för dem, för det känns också som att de förväntar sig mer av oss. 

Vi försöker verkligen vårt bästa. Vi ringer bagageservicen konstant och har hjälpt gästerna att ringa SOS och ta reda på deras försäkringsvillkor(för de har ingen aning om det, vissa vet inte ens om de har någon försäkring). Ändå väljer vissa gäster att förstöra sin semester genom att klaga, säga att de aldrig ska resa med oss igen, att de vill prata med våra managers och flygbolagets ansvariga. Istället för att försöka göra det bästa av dagen och ta med barnen ut till poolen, så väljer de att skrika om att få flygbiljetter hem igen, att hela veckan är förstörd och de stackars barnen dras med i det. Men sen har vi änglarna också, de som åker och nödköper lite kläder, tandborste och badkläder och nöjer sig sedan med att svaret att väskorna är på gång. De som faktiskt inte slösar bort semestern. Och de försöker till och med lugna de andra gästerna.

Kaosvecka helt enkelt. Men imorgon startar dag tre utan väskor och det verkar som att de ska dyka upp imorgon så nu håller vi alla tummarna för det!